19.03

2014-03-29 @ 19:03:27
Det är nu den hemska smärtan kommer. Nu börjar man inse sanningen på riktigt. Har tidigare inte förstått vad som egentligen har hänt. Men nu släpper allt. Du finns i tankarna och tårarna går inte att stoppa. Ställde in planerna för ikväll med mina vänner och åker hem till min far och stannar där ikväll. Drar täcket över huvudet och hoppas på att allt är bättre imorgon. Behöver på något sätt sådana här dagar med, för det är en del av bearbetningen. 

-

2012-11-05 @ 21:35:00
Det är för mycket nu. Vill bara fly från november. Så himla mycket att göra. Jag vill härifrån.

LÖRDAG

2012-04-14 @ 12:35:17
Vaknade brevid min älskling imorse. Har nu tagit en dusch och ätit lite. Patrik sitter och pluggar på körkortsteori och jag ska plugga lite skolsaker. Ikväll drar vi förmodligen på en bio och är bara hemma. Äta gott tillsammans med pappa eftersom Martina ska vara med kompisar och mamma är i Göteborg hela helgen. Hoppas på en väldigt mysig kväll!

-

2011-03-05 @ 16:26:30
tom. tom innuti. tom utanpå. jag känner att jag inte mår bra av det här livet. jag mår inte bra av att sitta still. jag känner det. jag kommer tjata om det mycket, men jag vill ut och röra på fläsket. de här livet gör mig helt crazy i hela huvudet. det enda jag får göra för tillfället är att göra mina övningar och INTE gå mer än vad jag måste. känner att jag nästan orkar mindre än en 80-åring. dååå äre inte bra!


känner att livet är lite mer eller mindre upp & ner, typ.


-

2011-02-02 @ 17:31:54

-

2011-01-23 @ 11:00:13

jag har svårt att förstå, HUR MÄNNISKOR ÄR FUNTADE. vad pågår i vissas sk. hjärnor? eller man kanske inte kan kalla de hjärnor, det är nog högst troligt att det inte finns något där inne.

jag vill inte se dig. inte höra dig. inte känna dig. aldrig mer veta av dig. & jag är glad. 


-

2011-01-10 @ 20:36:26
it can not be true, it can not.............. faaaaaaaaaaaan

-

2011-01-08 @ 11:33:35
ibland undrar man hur folk tänker.

min kära

2010-12-14 @ 15:26:56


slutar aldrig förvånas.

2010-11-22 @ 21:28:47
en kropp utan något i. en kropp utan en själv. känner mig som en vandrande kropp, utan något i.
ibland undrar jag hur människor är funtade. man blir både förvånad och ledsen. ledsen för att människor döljer sin rätta sida. jag kan inte annat än att hålla med som alla säger:
MAN SLUTAR ALDRIG FÖRVÅNAS, ALDRIG.
jag är så trött på allt. vill inte träna, inte gå till skolan, inte ens gå upp ur sängen. jag vill bara ligga i min säng. sova, tänka på annat. men så fungerar inte livet. jag får stå ut, stå ut med smärtan som ligger och trycker.
-nee, nu skiter jag i de här.. jag är en stark tjej, och jag ska klara allt!

hej, jag heter johanna maria louise ehn & jag är ett en människa, där känslorna bara bubblar upp & ner, lättare sagt.. ett känslovrak....... godnatt

RSS 2.0